Spara alla bilder

wpid-22042014-img_3470-2015-02-22-10-31.jpg
Nedre fyren på Kullaberg 22 april 2014 (53mm f/18 4,0s ISO 100)

Satt och rotade lite i bildarkivet och gamla bilder från Kullaberg när jag snubblade över denna pärlan. Det är inte alltid man vid första anblicken ser potentialen i en bild och det blir lätt att man sorterar bort helt okej bilder i första utgallringen efter en fotorunda. Denna bilden åkte bort pga dålig skärpa vill jag minnas, men nu knappt ett år senare tänkte jag att den trots allt inte är så värdelös. Mitt tips är därför att aldrig kasta några bilder. Jag är normalt ett skärpe-freak och kräver oftast god skärpa i mina bilder men tyckte ändå att den här bilden har något som gör den värd att publicera.

Landskap i svartvitt

wpid-16022015-img_5614-2015-02-16-20-45.jpg

Östen Warnebring sjöng en gång ”Det var längesen jag plockade några blommor …”. Detsamma kan jag säga om mitt fotograferande. Det var längesen jag var ute och rastade kameran. Jag har hela tiden skyllt på det tråkiga vädret och att det bara blir tråkiga bilder när det är mulet. Idag tänkte jag om och stack ut till Kullaberg en runda.

Med mig hade jag mitt ND1000-filter som gör att man kan få riktigt långa slutartider även mitt på dagen. Denna bilden är tagen med 201s (ca 3,5 minuter) lång exponering. Nackdelen är att sensorn blir varm och att bruset då ökar, så det blir en del arbete i efterredigeringen. Men det blir en häftig effekt på vattnet och molnen.

I väntan på snön

wpid-mg_2081-redigera-2014-12-15-20-40.jpg

Det är fortfarande plusgrader här nere i Skåne, men det närmar sig nollan sakta men säkert. Jag måste erkänna att jag längtar lite till snön, men då vill jag ha mycket snö och framför allt att den ligger kvar mer än en vecka och gärna längre. Ikväll när jag satt och tittade runt lite i mitt bildarkiv snubblade jag över några gamla bilder från Lindvallen i Sälen där jag var 2009. Jag hade skaffat min första systemkamera i september året innan och den skulle ju såklart följa med.

Det var en fantastisk vinter där uppe det året och snön låg tjock på granarna. Ingen var gladare än jag, för så här fina bilder kunde det bli.

På den tiden hade man inte lärt sig fördelarna med att fota i RAW (då visste jag inte ens vad det var), men det blev helt okej ändå.

Nu hoppas vi på en kall och vit vinter i år!

Höst på Söderåsen

wpid-26102014-img_5509-2014-10-26-14-371.jpg

Det var en bra dag att befinna sig på Söderåsen idag och det märktes tydligt när vi kom dit. Vi var inte direkt ensamma för stället kryllade av folk med stativ och kameror. Fick till och med syn på Patrik Larsson som förmodligen hade kurs här i helgen. För er som inte vet vem Patrik är, så kan jag berätta att han är en relativt känd landskapsfotograf (åtminstone i fotografkretsar) som lärt och inspirerat mig mycket genom sina DVD-kurser i landskapsfoto.

Man kan gå runt i timmar på Söderåsen och leta motiv, så det kan vara en fördel att ha tänkt ut åtminstone någonting man vill fota när man kommer dit om man inte vill spendera hela dagen där. Det gäller väl i princip vart man än åker, men denna gången hade jag ingen plan förutom att jag skulle undvika den klassiska och något uttjatade utsikten över skäralidsravinen. Det fick helt enkelt bli en bild på ett härligt och spretigt grenverk med löv i underbara höstfärger.

wpid-26102014-img_5547-2014-10-26-14-37.jpg
Höstträd på Söderåsen.

Man är ofta ivrig att sätta sig ner och greja med bilderna direkt när man kommer hem, men ofta tjänar man på att ha tålamod och låta bilderna ligga ett tag innan man sätter tänderna i dem. Då kan man bedöma dem mer objektivt och på så sätt sålla ut de bilder som fortfarande håller måttet även när man fått lite distans till känslan man hade vid fototillfället.

Den här bilden tog jag precis innan jag skulle bege mig hemåt. En snabb sista bild innan man satte sig i bilen. Lustigt nog blev det en av mina favoritbilder.

Från arkivet: Söderåsen

wpid-08062013-bi8a0222-2014-09-29-11-50.jpg
Skäralid, Söderåsens nationalpark, juni 2013, 70mm f/14 10s ISO100

Fick för mig att gräva lite i mitt bildarkiv för att se om det fanns någon kul gammal bild att damma av. Man lär sig hela tiden nya saker när det gäller fotograferingen men också vad gäller redigeringsbiten. Med ny kunskap och nya verktyg kan man skapa underverk med bilder som man en gång i tiden dömt ut som mindre bra och till och med dåliga. Därför har jag som regel att aldrig kasta eller radera några bilder med vissa undantag förstås.

Bilden jag valde den här gången blev den här från Söderåsens nationalpark. Ett så kallat intimt landskap där jag ville framhäva de mossbeklädda stenarna runt det forsande vattnet.