Svampmåndag på Kullaberg

Det såg ut att bli soligt innan vi stack iväg men vädret förändrades snabbt och när vi kom till Kullaberg var det helt gråmulet. Som ett grått täcke låg molnen över oss hela tiden. Men det gäller att tänka positivt och molnen fungerar faktiskt som en lampskärm och ger ett jämnt ljus utan skarpa skuggor och kontraster. Det är ofta en fördel när man fotograferar.

Idag fanns det gott om svamp och i och med det blev det en hel del krypande och krälande på marken för att föreviga dessa fascinerande organismer.

Flugsvampar fanns det gott om!

Bland alla svampar var det en utmaning att hitta unika och lite spännande sorter. De flesta var vanliga bruna och ganska tråkiga.

Den här var slemmig och såg giftig ut.

Hittade flera olika sorter som jag inte sett förut. Bland annat denna blåa svampen. Ser inte helt ätlig ut.

Den lila svampen här övanför googlade jag fram namnet på. Det är en ametistskivling och ska tydligen vara ätlig, men den har en förmåga att ta upp arsenik ur marken och därför rekommenderas det inte att man käkar den.

Som sagt, flugsvampar fanns det mycket av.

Det blev en ganska bra runda idag och jag fick med mig ett gäng bilder som jag blev nöjd med.

Svamparna har börjat dyka upp

Åter på Kullaberg för att leta svamp. Nu har de börjat dyka upp men de är fortfarande små. Blir till att fortsätta vänta och återvända igen om ett par veckor. Bjuder här på tre bilder från dagens tur.

Plötsligt var det något som rörde sig på marken. Det var en liten padda som tog sig fram bland alla löven.

En liten padda bland löven. Bara några centimeter lång.

Precis som förra gången vi var här fanns det gott om tordyvlar. Man fick titta var man satte fötterna för att inte trampa på dem. De är ganska tacksamma att fotografera för de stannar ofta upp och sitter helt stilla när man närmar sig dem.

Nästa gång hoppas jag kunna bjuda på ett gäng mustiga svampbilder.

Det var allt för denna gång. På återseende.

Tordyvlar

För tre veckor sedan besökte vi Kullaberg för att se om svamparna var på gång. Det var de inte. Det var helt svampfritt.
Idag gjorde vi ett nytt försök men inte heller idag fanns det någon svamp att prata om. Bara några enstaka. Eftersom kameran ändå var med så blev det till att leta andra motiv.

Tordyvlar fanns det ganska många av.

Använde min gamla trotjänare till makroobjektiv som är ett Canon 100mm.

Från Wikipedia:
I svensk folktro ansågs tordyveln vara en lyckobringare. Därför fick man inte döda en tordyvel, utan måste behandla den med respekt. Om man hittade en tordyvel som ramlat på rygg och vände den rätt skulle man få tio synder förlåtna. Tordyveln hade också en varslande roll. Om årets första tordyvel kom fort flygande skulle vårens arbete förlöpa smidigt, om den hade löss mellan frambenen borde sådden inledas tidigt och om den hade löss mellan bakbenen var det bäst att dröja med sådden.

Svamp fanns, men mycket av den satt på träden. Egentligen inte sån jag var intresserad av.

Det blir till att återvända igen om ett antal veckor och hoppas att svamparna ploppat upp i lite större utsträckning.

På svampjakt – del 2

En lördageftermiddag på Kullaberg

Det är höst och det är svampsäsong. För en fotointresserad märks det tydligt i Instagram-flödet. Det är mycket svampbilder och jag kan förstå varför. Det är ett roligt tema att fotografera och svampar är lite speciella där de håller till i sitt eget rike. De är ju varken djur eller växter och de syns inte till året runt, så man får passa på.

Frun och jag begav oss igår till Kullaberg för att just leta svamp. Hon ville hitta kantareller och jag ville fotografera.

Denna gången hade jag mitt makroobjektiv med mig, ett Canon 100mm f/2.8. En trevlig lins som jag handlade begagnat för ett antal år sen och verkligen kan rekommendera. 

Samtliga bilder i detta inlägget är tagna med det objektivet.

Som jag nämnt tidigare så är jag så långt ifrån svampexpert man kan komma, så jag kan inte namnge alla svamparna. Jag har gjort ett försök genom att googla men om någon mykolog skulle råka läsa detta går det bra att lämna en kommentar.

Trattkantareller

Trattkantareller fanns det gott om. De kamouflerar sig bra och smälter in bland löven men har man väl fått syn på dem så ser man dem plötsligt överallt.

Med stor sannolikhet är detta den svavelgula slöjskivlingen (giftig).

Det något svaga ljuset som råder i skogen en sen eftermiddag kan vara något av en liten utmaning när man som i mitt fall inte har stativ med sig, utan tvingas fotografera handhållet. Det blir inte heller alltid bra att använda minsta bländaren (för att släppa in mer ljus i kameran), då man inte alltid önskar så kort skärpedjup. Då får kameran istället kompensera genom att höja ISO-värdet (sensorns ljuskänslighet), alternativt öka slutartiden (med risk för rörelseoskärpa). Ju högre ISO-värde desto mer brus i bilden men i detta fallet är lite högre ISO-värde ändå att föredra eftersom brus lätt går att åtgärda i efterbehandlingen. Oskarpa bilder går däremot inte att rädda.

Bilden här ovan på slöjskivlingen är tagen med ISO 5000, f/4,5, 1/100s.

Svampjakt på Kullaberg

Familjen åkte idag till Kullaberg på en liten skogsutflykt. Vädret var skönt höstväder, 14 grader och sol. När vi kom fram var det första som slog mig hur mycket svamp det fanns. Tyvärr hittades inga kantareller men väl en massa andra sorter.

Nu är jag ingen svampexpert så jag låter bli att försöka namnge svamparna. Jag väljer att se dem från den konstnärliga sidan. En kul detalj med denna bilden är spindelnätet som ser ut att hålla fast svamparna och hindra dem från att välta.

Objektivet jag hade med mig var mitt Tamron 24-70 f2.8, vilket inte är ett makroobjektiv. Man skulle kanske önskat att man haft med sig sitt 100mm makro idag men nu fick man arbeta med det man hade. Ibland är det dock ganska skönt att ha begränsad utrustning. Då tvingas man vara kreativ med det man har och man slipper göra massa extraval.

Efterarbetet har denna gången bestått i att jobba mer med ljuset och skapa en lite mörkare känsla jämfört med tidigare bilder.

I Lightroom, som jag använder vid redigeringen använde jag denna gången det radiella filtret betydligt mer än vad jag gjort tidigare. Väldigt effektivt när man vill framhäva vissa delar av bilden som i det här fallet med svampen. Jag ville få den att lysa upp och dra åt sig blicken och med hjälp av filtret kunde jag snyggt dra ner exponeringen runt svampen och på så sätt framhäva den.

Min Canon 5D Mark III börjar få några år på nacken nu, men med det vill jag absolut inte säga att det är en mindre bra kamera. Däremot är den ganska stor och tung och det är främsta anledningen till att den ofta blir liggandes hemma. Därför har jag börjat snegla på nya moderna spegellösa system som framför allt är mindre till formatet och väger mindre och därmed lättare att ta med sig.

Idag är jag dock är glad att jag tog beslutet att ta med mig kameran, för när jag ser resultatet av utflykten så blev jag inte direkt mindre sugen på att fotografera.

Vi får se vad det blir nästa gång.